De som har hållit på med administrativa datasystem något årtionde eller mer har det perspektivet att de kan se ett antal faser i datautvecklingen. Man räknade bytes i postbeskrivningar, för att kunna trycka in ytterligare något i disksektorerna. Magnetband och sekvensiella bearbetningar, skivminnen stora som kvarnshjul. Hålkort som flaffades in, (hålremsor för saab-folket). Programmeringstider handlade om veckor där det nu tar timmar eller högst dagar.
Men, det finns anledning att tro att många system lever kvar, och, (hädiska tanke) många av programmen var bra pga av att de var kompakta, nogrannt gjorda och väl testade.
COBOLs styrka var (och är) den effektiva batchbearbetningen, svagheten är att batch-körning som regel kräver ensamrätt till systemen. man tvingades köra "generations-körningar" natt-tid eller stänga av användare på dagtid, mindre populärt.
Det förekom att man använde databassystem, som var avsedda för interaktiv verksamhet, enligt batchmetoder. Enorma behandlingstider där kanske någon procent förändrades. Behandlingstiderna blev stora för att allt ändå måste kontrolleras.
När bildskärmsterminalerna kom uppstod möjligheten att jobba jobba interaktivt med datasystemen. Stordatorerna fick möjligheten att via formulär kommunicera med databaserna. Man fyllde i formuläret, skickade iväg det och fick efter en stund tillbaks resultatet som godkänt eller med någon feltext. Metoden, kallad transaktionshantering ( t ex via CICS), var den vanligaste och används fortfarande.
Minidatorerna arbeta ofta på liknande sätt men erbjöd också möjligheten att programmen kunde behandla formulärens fält, ett i taget, varigenom kontrollmöjligheter (mot databaser) fick högre kvalitet.
En populär utvecklingsmetod var JSP,som förr utlästes Jackson Structurated programming, idag Java-Server-Page. Det gamla begreppet borde kanske fräschas upp, se nedan X M L.
Efter den senaste tidens turbulens inom internet-området börjar kanske de olika momenten för systemutveckling, traditionell systemutveckling, kommunikationsfrågor, internetfunktioner, få rimliga proportioner.
Ett företag som står i begrepp att anpassa sig till internet-miljön kan välja mellan att nyutveckla, köpa nytt eller göra tillägg till sina befintliga system.
En nyutveckling i annat programspråk torde kosta ansenliga summor ( plus svett och tårar).
Vem som helst, som tagit del av nyhetsbulletinerna från stora dataprojekt, kan erinra sig omfattande problem vid omskrivning av befintliga system (som sagt pengar svett och tårar).
Regeln vid nyutveckling är att uppskattningen av insatsen och tidpunkten ( dvs offerten) för färdigställande av större system är gjord med en optimistfaktor som innebär divison med någonting 2 eller 3, tyvärr. Det är mänskligt men inte mindre tråkigt. Antingen står beställaren där med ett ofärdigt system levererat i rätt tid eller med system som är levererbart men försenat, någorlunda färdigt men inte slutfakturerat.
Fungerande cobol-system kan idag ges windows-baserade interface varvid man erhåller ett integrerat system som kombinerar windows grafiska elegans med cobol-systemens genom tiderna dokumenterade pålitlighet. Tack vare detta kan man bevara gjorda COBOL-investeringar, vilka som regel genom åren kostat ansenliga summor, för att inte tala om svett och tårar.
Med COBOL-program kan man numera etablera relativt fasta förbindelser över internet. Man kan således dela databaser med andra användare på geografiskt skilda platser. Man kan ha COBOL-program som sköter serverfunktionerna och samtidigt kommunicerar med clienter som är COBOL-program. Vissa fördelar borde då finnas eftersom man minskar specialistbehovet och möjliggör enkel utveckling; server-programmet kan givetvis i ett testskede ligga lokalt.
Man kan självfallet kombinera med Perl, PHP eller annat server-språk.
X M L ger en möjlighet att kombinera HTML med eget valda och utformade begrepp. För COBOL är det naturligt att vältra sig i tecken, både manipulera och konstruera teckenstrukturer, vilka exemplvis kan var X M L-entities. Vid genereringen av HTML-pages (dvs sidor för internet) ingår ett viktigt moment där två datastrukturer jämförs med varandra. Metoden borde kunna få stöd av den gamla JSP-metoden som utformats för att beskriva hur två dataströmmar ska bilda en tredje.
Gör en kalkyl! Vad har investerats i befintliga system? Sannolikt måste detta belopp ut igen om man gör ett nytt system; det är ett stort jobb att samla ihop all information om hur det fungerar nu, vilket väl är utgångsläget vid ny utformning, tester,parallellkörning, utbildning ....
Ni har möjlighet att få hjälp med Era COBOL-system.
Ni kan få hjälp med förstudie, projektledning och stöd
vid genomförandet avseende modernisering av befintliga system.
Kontakta
Göran Nyström
GADS AB Box 377 441 11 Sweden
mail: gn.gads@telia.com
Tfn: 0303 230900